Växter och deras sjukdomar och hur man hanterar dessa
Rosbladmögel: Vanligt på rosor. Spraya regelbundet med lämpligt svampdödande medel.
Svartfläcksjuka: En vanlig svampsjukdom hos rosor. Den uppträder på sommaren. För att begränsa skadorna ska man klippa av de angripna grenarna/bladen och bränna dem.
Lövträdskräfta: Nedsjunkna ärr som dyker upp på skotten hos vedartade växter, framförallt äpple- päron och plommonträd på sommaren. Klipp omedelbart bort de smittade grenarna och släng dem och måla över snittytan med svampdödande färg.
Gråmögel: Orsakas av kyla och fukt och påverkar frukt, t ex jordgubbar. Inte mycket kan göras för att hindra sjukdomen, men håll växterna så torra och luftade som möjligt. Att ta bort angripen frukt och angripna blad hjälper.
Svampsjukdomar: Dessa ger upphov till mögel och trivs bra i fuktiga miljöer. Alla svampsjukdomar är svåra att motverka, men förbättrad ventilation är bästa sättet att skydda sig mot dem. Detsamma gäller bladmögel, men detta kan botas med ett svampdödande medel.
Vinbladmögel: Orsakas av olika sorters svamp, men inte samma som ger upphov till mjöldagg. Det klarar sig bättre i fuktig väderlek och får vita utväxter att dyka upp på bladens undersidor och ger fläckar på översidan. Det kan angripa många lökar, trädgårdsperenner och grönsaker som sallad och lök. När den väl dykt upp är sjukdomen svår att bekämpa. Se till att alla plantor vattnas lagom mycket och undvik alltför tät växtlighet och bevattning ovanifrån om detta är möjligt.
Mjöldagg: En vanlig svampsjukdom som kan angripa många trädgårdsväxter. Symptomen är en vit, pudrig beläggning som dyker upp på växternas blad och stjälkar. Så småningom tjocknar den vita beläggningen, blir brun och svarta prickar dyker upp på ytan. Sjukdomen kan vara svår att bekämpa, men plocka bort angripna blad så snart som möjligt och spraya växten med ett rekommenderat svampdödande medel.
Rost: Ses som orangegula fläckar speciellt på bladens undersida. Efterhand blir angripna bald och grenar svarta. Får rosten breda ut sig ohämmat, kommer plantan helt enkelt vissna ner. en våt och kall höst ger idealiska betingelser för rost. Förebygg angrepp med Rosensprej som bekämpar och förebygger både mjöldagg, rost och svartfläckssjuka.
Virus: Det finns flera olika sorter som kan angripa många olika växter, men de ger alla ungefär samma symptom. Bladen blir fläckiga och förvridna, och de kan också få gula eller bruna fläckar. Om man är säker på att en växt lider av en virussjukdom bör man dra upp den och bränna den omedelbart för att hindra att sjukdomen sprids. Det finns ingen effektiv kemisk behandling mot just det här problemet, men det finns växter som säljs med intyg på att de är virusfria. Det hjälper om man kan hålla bladlössen under kontroll, för sjukdomen sprids genom växtens sav som bladlössen lever av. Det går att få råd från fackmän om detta.
Symptom på näringsbrist
Kväve: Bladen små, blekgröna eller gula, i synnerhet på äldre blad; hämmad tillväxt
Fosfor: Bladen små, tonar över i lila, äldre blad faller av tidigt.
Kalium: Bladspetsar och kanter blir gula eller bruna och ser svedda ut, äldre blad påverkas först. Dålig blomning och fruktsättning.
Magnesium: Bladen gula mellan ådrorna: äldre blad påverkas först, varefter det sprider sig till nyare blad.
Svavel: Bladen gula, först på nya blad, sedan rpider det sig till hela växten. Ganska ovanlig åkomma.
Järn: Bladen gula med mörkgröna ådror; nya blad påverkas först (till skillnad från magnesiumbrist).
Mangan: Gulnade och döda fläckar mellan ådrorna på nya blad.
Zink: Gulnar mellan ådrorna på nya blad: små blad: knopparna blir bruna.
Bor: Skotten dör, bladen deformerade med missfärgade fläckar.
Molubden: Tydligt remformade blad på blomkål.
Växterna får sin energi från solen genom fotosyntesen, men för att kunna lyckas med det behöver de vissa mineraler som de normalt tar upp ur marken. Dessa mineraler brukar man tala om som växternas näring. De tre viktigaste är kväve, fosfor och kalium , som ofta omnämns under sina kemiska beteckningar N, P och K. Det är dessa tre mineraler, tillsammans med kalcium, magnesium och svavel som krävs i störst mängd.
Andra mineraler är minst lika viktiga, men behövs bara i ytterst små mängder. Bland spårelementen finns bor, koppar, järn, mangan, molybden och zink. Växterna kräver även några andra element, som kobolt, aluminium och kisel, men dessa betraktas mer som välgörande snarare än livsviktiga.
Läs mer om hur du lyckas få vänner och inte fiender i din trädgård: Vän eller fiende?
Läs mer om ekologiska bekämpningsmedel: Ekologiska växtvårdsmedel
Läs mer om en annan av trädgårdens marodörer: Mördarsnigel
|