Kräfta är en svampsjukdom, som blir särskilt vanlig efter stränga vintrar med mycket frostskador som följd. Den slår till i sårskador av olika slag och invaderar lätt lösa, frodiga vävnader. Fruktträdskräfta är vanlig på fruktträd men kan också infektera olika lövträd och kallas då lövträdskräfta.

Ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, hagtorn, kastanj, lind, lönn, poppel, rönn, och sälg är växtslag som kan angripas. Även andra sjukdomar kan ge kräftsymtom på träd. Så kan till exempel poppel angripas både av poppelkräfta (svampsjukdom) och bakteriekräfta (bakteriesjukdom) förutom av lövträdskräfta.

 

Kräftan visar sig som infallna grensår, ofta med koncentriska ringar i barken. På äldre grenar sväller kanterna upp, så att de får ett svulstigt utseende. Sträcker sig angreppet runt en gren, dör grenen ovanför såret. I kräftsåren finner man ofta, men inte alltid, något av svampens två förökningsorgan, om sommaren vita sporkuddar och om vintern mörkröda fruktkroppar. Infekterade frukter får mjuka insjunkna rötor, ofta runt flugan.

Åtgärder att kurera kräfta är välkända men oftast otillräckliga. Att istället förebygga på alla tänkbara sätt är den bästa medicinen. Välj så motståndskraftiga sorter som möjligt. Känsligheten kan variera bl.a. med avseende på frostkänslighet på olika platser. Välj härdiga sorter. Tänk inte bara på att sorterna skall överleva vintern utan också på att de måste klara vintern utan frostskador