Höstkrokus

Crocus banaticus (iriskrokus - se bild på den lila iriskrokusen här bredvid), som även lyder under synonymnamnen C. byzantinus och C. iridiflorus, kommer från Ungern. Den är en ganska stor krokus, upp till 12-15 cm hög och blommorna är också stora och något ovanligt uppbyggda: de yttre kronbladen är dubbelt så långa som de inre, dessutom är de yttre mörkare purpurlila till färgen. Mycket vacker! Den fick en Award of Garden Merit (AGM) av Royal Horticultural Society 1993. Klarar upp till Zon 3.

C. kotschyanus, syn. C. zonatus, septemberkrokus, hemmahörande i Mindre Asien och Kaukasus. Blommar med nakna, 10-12 cm höga blomsterstjälkar. Blomfärgen är mörkt blålila med en orange fläck vid basen och lysande orange ståndare. Zon 4.

C. speciosus, höstkrokus, är den vanligast förekommande i handeln. Kommer från Mindre Asien och södra Ryssland. Lättodlad, men tyvärr älskad av sniglar precis som alla krokusar, så skydda planteringen med grov singel eller dylikt. Blommar i mitten på september med ljusvioletta blommor med mörkare ådring och orangegula märken. Flera namnsorter med lite mörkare eller ljusare lila blommor och även vit finns i handeln. Zon 2.

Plantera gärna den gulblommande krokusliljan ,Sternbergia clusiana, också (se bild ovan). Den har  lysande solgula blommor och blir ca. 10 cm hög, och passar bra till de höstblommande krokusarna som för det mesta går i blå-lila färger.