• Dahlior är viktiga som form- och färggivare under sensommaren och hösten. Om man vill ha stora synliga blommor kan man åstadkomma dessa genom att nya av knopparna. Låt bara den yttersta knoppen vara kvar på varje stjälk och ta bort alla knoppar nedanför denna genom att nypa av dem eller gnida sönder dem. Detta kommer att behöva upprepas flera gånger. Varje blomstjälk kkommer att behöva bindas upp vid varsin stadiga käpp. Tvestjärtar kan bli ett problem, eftersom de tuggar i sig kronbladen och förstör blomformen. De kan fångas i fällor bestående av en liten halmfyld kruka som fästs högst upp på käppen. Inspektera fällorna varje morgon och skaka ut och ha ihjäl avlla tvestjärtar som gömt sig där inne.
  
• När frosten satt stopp för blomningen bör man låta perennerna stå kvar i rabatten. Många växter har vackra vinterståndare som är en prydnad också vintertid. Dessutom blir det vissna bladverket som ett värmande täcke och gör att växterna klarar vintern bättre. Det är särskilt viktigt med prydnadsgräs. Klipper man ner gräset innan vintern kanden drabbas av röta genom att vatten samlas i stubben.
  
• Kratta bort löv från gräsmattan om de lägger sig i tjocka sjok som kan kväva grästet under. Löv som ligger kvar på våren kan man smula sönder med gräsklipparen så att näringen går tillbaka till marken.
  
• Bästa tiden att plantera vårblommande lökar och knölar är i september och i början av oktober. Små lökar som krokus, vintergäck, snödroppar bör planteras redan i september, men även narcisser bör i jorden så tidigt som möjligt. Tuplaner kan däremot planteras senare. En tumregel är att ju mindre lökar desto tidigare plantering.

Plantera lagom tätt och gärna i mindre grupper. Planteringsdjupet bör vara två till tre gånger lökens höjd. För att lökarna ska trivas och återkomma år från år bör jorden vara sandblandad men vanlig trädgårdsjord brukar bli bra om den är någorlunda väldränerad. I tyngre jordar kan lökarna dö ut efter första årets blomning.

• Många buskar och träd beskärs under hösten, men inte alla. Tuja och idegran kan beskäras nu på hösten. Även för träd som blöder som lönn, björk och prydnadskörsbär blir höstbeskärning bäst. Stenfrukt som plommon och körsbär gallras efter skörden. Även bärbuskar som vinbär, krusbär, björnbär och hallon beskärs nu.

Prydnadsträd och buskar behöver egentligen bara formas med lätt hand. Rör aldrig toppen. Buskar blir lätt för stora och risiga. Men alltför stor buske kan föryngras på fyra år genom att en fjärdedel av de äldsta grenarna skärs av vid markytan varje år. Då kommer nya skott att bryta fram nerifrån marken. Om man istället klipper bord de övre delarna av busken rakt av coh lämnar de undre delarna av grenarna blir resultatet en ännu fulare och risigare buske.

• Hösten är också en bra tid att klippa tillbaka kaprifolen om den blivit risig och behöver föryngras. Det görs när bladen har fallit. Andra klätterväxter som beskärs om hösten är klätterhortensia, vildvin och rådhusvin och klematis som klommar på årsskotten. Blåregnet beskärs i augusti. Och så vinrankan. Den beskärs ganska sent, i november till december.

Klematis Grupp C: Blommar på årsskotten från juli och långt in på hösten, oftast till frosten kommer, beroende på sort. Beskär man inte den här gruppen kommer blommorna högt upp i topparna. Klipper man ner dem till ca 30 cm (till något bladpar över marken) under hösten eller tidigt på våren får man en blomning som kan ses mer på nära håll. Vill man ha blommor både högt och lågt kan man även spara någon enstaka ranka och klippa ner resten. Exempelvis: Jackmanni

Läs mer om att beskärning: Hur beskär jag mina växter och träd

• När nattfrosten börjar komma. Ta upp dahlialökar, gladioluslökar och liljor som finns i krukor och ej klarar vintern. Lägg dem i mull för övervintring.
• Klipp ner bladen på pionerna på hösten, vilket minskar risk för svampangrepp.
• Magnolior - täck jorden med halvförmultnad kompost. Täck jorden väl, då de är känsliga för frost som går djupt ner i jorden.
• Plommon och körsbär - kallas de tidiga "blödarna" och ska aldrig beskäras på vården. Bästa tiden är på hösten direkt efter skörd. Genom att beskära fruktträden föryngrar vi och släpper in ljus i trädkronan. Detta ger friskare och bättre utvecklade frukter. Frukterna blir dessutom större genom att vi beskär. Vidare ger beskärning tjockare och starkare grenar, vilket gör att trädet klarar påfresningar bättre. Äpple - och päronträd beskärs i mars- början av april. Det går också att beskära under sommaren eller hösten. Men man ska aldrig beskära i samband med bladfällningen.
• Hallon skiljer sig från andra bärbuskar genom att de endast ger bär på 2-åriga skott. Den beskärning som görs är att klippa bort alla skott som gett bär, sedan gallras årsskotten om det finns gott om dem. Lämpligt antal årsskott att spara är ca 10 st /löpmeter. Toppning av hallonplantorna görs endast udnantagsvis när man har problem med plantor som vill vika sig. Bästa tiden för beskärning av hallon är på hösten direkt efter skörden. Ju tidigare vi beskär ju mindre är risken för att sjukdomar angriper plantorna.
• Svarta vinbär beskärs också direkt efter skörd. De börjar sätta bär redan på 2-åriga grenar och de bästa bären finns på grenar som är 3-4 år gamla. Vid beskräningen är det gallring som gäller och detta påbörjas från det att buskarna är ca 5 år gamla. Gallra ur ca 1/4 - 1/5 av busken varje år. Detta innebär att busken "byts ut" på 4-5 år.

När man gallrar i svartvinbärsbuskarna så ska man passa på att kontrollera så att buskarna inte angripits av vinbärsgallkvalster. Angreppet syns bra på vårvintern. Angreppet känns igen på att knopparna sväller upp och blir årtrunda istället för att vara avlånga som är det normala. De runda knopparna innehåller mängder av kvalster som inte syns för blotta ögat. Den skada de gör är att de i första hand förstör blom- och bladanlag så skörden blir väldigt dålig. Men det är inte nog med det utan de kan också sprida en virussjukdom som heter reversion som kan böra buskarna helt sterila. ett angrepp kan alltså innebära att det aldrig blir bär igen. Syns angreppet på någon enstaka gren, så kan det räcka med att den grenen skärs bort. Finns angreppet i hela busken, så måste busken kapas jämns med backen och riset bör eldas upp. Skulle de nya grenarna som växer upp angripas igen är det bäst att gräva upp busken.

• Röda - och vita vinbär börjar sätta bär på något äldre grenar än svarta vinbär, detta innebär att dessa buskar inte ska gallras så hårt. Här bäller det att "byta ut" busken på 8-10 år. Följaktligen så gallrar vi ur 1/8 - 1/10 av busken varje år.
• Krusbär beskärs på samma sätt som röda- och vita vinbär.
• Rosor ska inte vintertäckas förrän efter några dagars frost och då allt tyder på att det kalla vädret ska fortsätta. De tål nämligen att jorden fryser, men inte att den ibland är kall och ibland varm. Täcket ska säkra en jämn jordtemperatur. Täck med en kupa täckbark som skyddar ympstället och eventuellt med granris som skyddar grenarna.
• Vintertäck känsliga växter (förutom rosorna) exempelvis magnolior, rododendron, azaleor, syrénbuddleja, hibiskusar etc. Rhododendron/Azalea och Kalmia kan även täckas med löv, barr eller ogödslad kompost. Bäst är löv från ek och bok, eftersom de multnar långsamt. Lönnlöv är inte bra, då de bildar klibbiga mattor. Blad från ormbunkar är det bästa.
• Du kan gallra helt bort gamla risiga grenar på brudspirean, så att det kommer nya unga skott. Den tål hård beskärning, men vill du inte att den ska se kal ut så beskär du i etapper: korta ner varannnan gren först och resten senare. Lämpligen beskär man på vintern, men om man vill snygga till den under sommaren så går det också bra direkt efter att den har blommat.
• Höstgödsel sprids till träd, buskar och perenner strax efter mitten av augusti. Man uppnår alltså bästa resultat om man gödslar i god tid innan löven faller av. Däremot , om man glömde vårgödsla , är det inte någon större idé att höstgödsla heller, för det är hela säsongens näringsjämnvikt som är det viktiga, inte höstgödsling i sig.

För växter som vill ha det magert, såsom vissa stenparti- och barrväxter, kan man enbart gödsla med höstgödsel, alltså bara en gång per år.

Om växten växer nära sin härdighetsgräns eller på annat sätt är känslig, såsom växter importerade från varmare trakter, är det av yttersta vikt att de även får höstgödsel för att klara vintern. Gäller exempelvis palmlilja, hibiskus osv.

I september/oktober ska man ge rosorna PK-gödsel (fosfor och kalium) så att de klarar övervintringen bättre.

Gräsmattan fortsätter växa fram tills snön faller. Därför behöver den kväve även på hösten varför man gödslar gräsmatttan med NPK även på hösten.

Läs hur du ska sköta din trädgårdsdamm inför vintervilan: Höst